...
12 år sedan
glöm dina bekymmer, imorgon kommer det nya
Det krävdes massor med energi för att genomföra den här "vandringen". Efter ett tag upptäckte vi att det fanns stora spindelnät här och var. Jodå. Spindlar stora som en handflata. Ånej tänker ni, snna där stora lurviga jävlar. men nää.. det var sådana med liten kropp och förfärligt långa ben! De var överallt! Så jag styrde upp mitt tunnelseende och totade bara rakt fram utan att ens notera vad som fanns runtomkring mig. Livsfarligt ju! Så det finns inga bilder på dessa djur. Jag ignorerade de helt till 100%. Helt säker på att de hade käkat upp mig om jag hade tittat på dom!
Vi kom till ett ställe där vi kunde sätta oss ner en stund. Vi hittade en skylt till en stig som förklarade att det här var för erfarna hajkars och att man behövde vara tränad och ha erfarenhet för det. WE ACCEPT THE CHALLENGE! sa vi och gick upp för den här stigen. Den var ganska slitsam. Det var brant, halkigt och helt förjävligt tungt!
Utsikten efter vägen var fantastiskt. Även fast det var molnigt och dimmigt så var det häftigt att se staden från den här sidan:
En bild när vi NÄSTAN var uppe på toppen:
Sen tillslut, efter blod, svett och tårar så kom vi ÄNTLIGEN upp;
Under tiden vi klättrade upp till toppen började det mullra en massa. Vi visste att åskan och ovädret var påväg. men vi var SÅ nära till toppen! En bra dag för vandring eftersom det inte var soligt men desto mindre såg man. men det gjorde inget. Det var ganska cool ändå att ha huvudet bland molnen så att säga ! =)
Så eftersom det började mullra närmade sig även blåsten och regnet. När vi var på toppen och njöt av utsikten över molnen(?) så började det såklart att regna. monusnen var ett faktum och vi visste att vi var tvungna att ta oss ner innan stigen blev till en ström av lera och vatten och att vi skulle klara oss undan skador. Vi var ju såklart glada som tusan ändå. Regnet var fantastiskt! Det var ett mjukt välkomnande regn som var varmt men samtidigt svalkande.
Jag har nog aldrig vart så genomsur någonsin i hela mitt liv. Mina skor står fortfarande på tork tre dagar efter. Jag kunde vrida ut mina kläder och det bara rann efter kropparna på oss. Det var helt fantastiskt. Det började tillslut åska mer och mer och även en blixt här och där. Jag hade min backpackerväska så jag avr rätt lugn, för i den har jag ett regnskydd. Dock var väl jag den enda som inte hade med mig paraply(fast det var supersjälvklart) men jag tyckte inte att det spelade nån roll när jag ändå var helt genomblöt. Lite regn vad gör väl det? Det var en helt fantastisk upplevelse!
Vi har bestämt att en gång i veckan(söndagar) ska vi försöka ta oss ut på någon led som finns här i krokarna!
Bilden är dock inte från idag utan de sista dagarna av resten av året som inte har monsunvarningar på sig.
Den här bilden är tagen från en av typ tre gångbroar från där jag bor. Den glasbyggnaden du ser bakom alla vita hus. Där har jag min Introduktion till ledarskapskurs. Som jag btw redan har gjort känns det som. Men jag hoppas det kommer massa nytt som jag inte redan visste!
Vi hade en liten introduktion av skolan och Hong Kong i övrigt. Han som höll i introduktionen har bott här i 15 år och berättade vad man ska göra och inte göra, vad som betyder vad och hur man ska tolka saker. Bland annat att när bussen du ska med åker förbi dig och chaffisen vinkar till dig; betyder inte att chaffisen skrattar åt dig och inte låter dig följa med. Det betyder att det är fullt(det har vi råkat ut för). Familjer bor på ca 30kvm och det är väldigt vanligt här, han rekommenderade att hälsa på ett hem för att få en uppfattning om hur det är. Att gå bland folk kan vara klurigt enligt honom. Jag tycker det är rätt lätt för det är som i sthlm. Man får lixom cruisa sig fram och ha lite framförhållning vart man går. Så jag har inte haft några problem med att gå runt i stan! MEN i tunnelbanan är det en helt annan värld. Stationerna är stora och man kan gå till massor av ställen via tunnelbanan. och där har de gjort en linje med pilar plus lysande skyltar så man vet vilken sida man ska gå på. Riktigt bra transportflöde där skulle jag säga! Tydligt och bra. Det gillar jag!
Som sagt det är en stor skola. När det inte är sommarkursarna som är här så är det 12000 elever här. TOLVTUSEN! Jag tycker det är ganska mycket. Lunchtid kan inte vara den roligaste tiden för restaurangerna. Det finns förresten hur många restauranger här som helst. Vi har till och med McDonalds! Vi måste typ äta i restaurangerna varje dag för i våra gemensamma utrymmen finns det inte plattor. Endast micro. Jag är ganska besviken på den delen. Vi har en mataffär på campus åxå så jag vill ju handla och laga mat. Så jag har köpt mig en kopp jag kan gömma öl i iaf. Vi får inte ha alkohol på campus på nåt vis. Så en mugg är viktigt.
Vi var även till ett ställe jag inte minns namnet på just nu men det var en massa stränder och marknader. Det var sjukt varmt den här dagen och jag har nog aldrig varit så slut i hela mitt liv. När vi fick tag på en iskall cider så var vi väldigt glada!
Senare var vi upp till Victoria Peak när det blev mörkt och det var hur vackert som helst. jag såg över hela city och det var fantastiskt! Bilden visar nog rätt passande hur det var.
Just ja, jag skrev nåt om det där om AC på instagram. Oj så himla onödigt det var. Bara för att jag har läst att man ska betala för det så antog jag att den inte fungerade om man inte just betalade för den så jag testade den aldrig. Har aldrig sovit så dåligt som den natten! Men sen fick jag reda på att betalning för AC inte gäller sommarstudenterna. Så. Nu går det bra!=)Rummet mitt som delas:
Utsikten på soluppgången: