En kota är inte en kota

Jag har gett upp tanken om att jag ska fa internet pa min dator sa ni far ta att det inte finns nagra svenska bokstaver och darav lite svarare att lasa.
öäå
se där ja. Rob är så finrulig att han kan minsan ha svenska bokstäver pa sin dator. hurra!

Så här är jag. Jag har nu varit i Tasmanien i tre veckor och det rullar pa okej. Jag har två jobb men det ar inte tillrackligt med timmar. Jag bodde två veckor uppe i en liten liten sketen by som heter Latrobe. typ storlek Ljusne. Fast Ljusne är såklart bättre.
Var I latrobe i lite mer än en vecka och det var inte så superkul. Jag sökte jobb på hotellkjedjor men utan resultat. De envisades hela tiden om att jag skulle jobba somm massör. Men det gör jag inte här. De vill ju ha en sån där beauty massör. Lera och sånt men jag är för ärlig för att säga att jag har gjort det förr. Sen ar latin annat pa engelska än på svenska. En kota är inte en kota helt enkelt!

Slutade med att jag tog bussen ner till *huvudstaden* Hobart. Tog inte alls lång tid att få jobb. men det har vart sådär för jag har bott på Hostel i nästan 3 veckor! Som tur är så har de i receptionen vart asnajsiga mot mig och gett mig rum där ingen sover i och flyttat på andra så att jag får det lite bättre än alla andra. Men det blir väl sån ibland =) så bra som man bara kan vara ibland känns det som!

För att gå tillbaka tre steg så måste jag ju berätta om hur jag hamnade här. Eller det var ju ganska lätt. största byn på ön juh. Men , när jag jobbad i melbourne på coolaste rockbaren så började jag prata random med en Jason som faktist var kiwi(dvs från tassie) och han ritade en karta till mig och sa att om det är några som helst problem, om något händer och du behöver hjälp, ring mig och jag hjälper dig med hjälp ev mina vänner. Coolt tänkte jag. Men nu ni tänker ni. Han vill ju såklart ha nåt i gengäld men det är inte så. Ibland bara träffar man de där små guldkornen som man vet man kommer ha i hjärtat hela livet. Efter några dagar här i Hobart så kom Jason ner en vecka. Jag tror jag ahr träffat ALLA hans kompisar här och de är helt fantastiska! jag umgås med dom även fast han inte här och det är fisketurer, hiking och mountaingbiking på listan. det känns jättebra! tillbaka till Jason så haR han två favorit ställen här och jag fick jobb på båda! Det ena är en bar som vilken pub som helst egentligen med en restaurang så jag jobbar lite överallt. Det suger lite för kockarna verkar inte så bra och det gör ju inte att jag får min dricks direkt...vilken brukar ligga på ca 5 kr. Det andra stället är en restaurang som är rätt så känd verkar det som. Ball and chain steak house. Folk flyger hit över en dag för att äta där. Och det är rätt bra. det sugiga med det är att det enda vi får äta gratis är salladbaren. vi måste betala fullpris för att få käka köttet vilket det lägsta priset ligger på en 150 kr typ. vi han en stek som kostar 50 dollar. ta den gånger 7 du! Och i det här landet verkar alla ställen ha typ stängt mellan lunch och middag så därav får jag inte mycke timmar fast jag jobbar dubbelt hela tiden.
Så jag ska soka ett Cafe jobb nu så jag kan få jobba en 6 timmar på morgonen och sen jobba 4 timmar på kvällen i resturangen.

skitsamma, nog om jobb

det är magiskt här. det är en liten stor by och allt är väldigt tillplattat om man säger så- de har inga ...sånna där lägenheter som ligger på varandra utan här är det hus som gäller. Och det är sånna där hus som inte har två våningar så ur min synvinkel tycker jag det är rätt slöseri med plats. när man tittar ut över sjön till andra sidan så ser man hur det platta husen tar över de vackra kullarna och bara är. fast jag antar att det är bätttre än höghus. Från mitt jobb kan man förresten se delfiner och valar. fast jag ahr inte settt dom ännu. men jag kikar ut genom fönstret varje dag. en dag...kanske...

ooohhhh det var lite om nu. jag jobbar en sån där tråkdag imorrn med typ 3 till 4 timmar i baren där det kommer vara 3 folk på hela dagen men sen vif 17.30 jobbar jag i restaurangen där det blir lite svettigt på fredagar ovh det är ju faktist kul! Och det bllir ju det när folk tycker jag är duktig*stolt*

Så min mamma och pappa kan vara stolt över mig. Jag gör mitt jobb bra och det tog bara till dag två innan jag fick vara på golvet som servitris på min 2 veckors provjobb och inlärningsperiod. Sa jag att jag fick jobbet=) Jag är stolt över att få ta del av en sån bra resturang!(även fast vi måste ha egna pennor)

Sen har de faktist bådar i kajen som säljer fish and chips. det är rätt kul. de ligger tre på rad här nere och luckan är i knähöjd så man måste sitta ner för att beställa!


nej sov. NU!

Vi snakkes snart igen och jag längtar inte hem lika mycke längre!